måndag 28 november 2011

Hormoner..

är inte att förglömma, nedvärdera eller försöka förminska.
De flesta har någon gång hört eller talat om gravida kvinnor som får humörsvängningar, medelålderskvinnor när de går in i klimakteriet och får humörsvängningar eller svallningar, elleralla kvinnor som har mens som får ett humör som heter duga eller sug efter något speciellt. Allt till följd av den härliga coctail av hormoner vi har i kroppen.

När man tränar så utsöndras dopamin- en slags lyckohormoner. Nu när jag jag fått vila i en vecka så har mitt humör varit allt annat än på topp. Jag har definitivt inte suttit och deppat inne i någon garderob eller så, men bara så pass att jag själv känt av det. Har längtat och suktat efter träning i över en vecka och ikväll fick jag äntligen utlopp för lite energi! Så underbart! Det kändes väl lite lagom underbart när jag trodde att hjärtat skulle hoppa ur kroppen där ett tag, men nu efteråt så sitter jag bara och njuter.

Träning, det är min drog.
Visst känns det tungt vissa dagar när soffan lockar. Nästan håller mig fast. Och jag skulle behöva läsa lite mer, skriva lite mer. Men jag vet att jag njuter mer eller pluggar bättre efter att jag tränat.

Det finns (nästan) inget bättre än känslan efter ett riktigt tufft spinningpass. Då känner man att man lever.
Det finns ju till och med forskning som visar på att träning är bra mot depression och nedstämdhet. Så då kan ni tänka er hur jag blir. Som är sådär oförskämt lycklig ändå! Jag nästan flyger hem.

Så ni som sitter där hemma och surar över vardagen och disk och tvätt och städ och tråkiga jobb och stress. Ta en promenad. Ta två. Ta med någon du tycker om så blir det ännu bättre. Man behöver inte spinna sju dagar i veckan. 30 minuters träning om dagen har visat sig ge resultat. Och man får räkna promenader som träning om man inte brukar träna i övrigt.

Jag tror förresten att det är särskilt bra nu i advents- och jul-tider.För då får man ta en pepparkaka extra till kaffet. Och det är aldrig fel. För då blir man snäll har jag hört.

söndag 20 november 2011

Sköna söndag..

Jag njuter verkligen idag! Är ledig och har ingenting planerat. INGENTING. I vanliga fall hatar jag ju att inte ha något planerat. Eller jag kan njuta av att vara oplanerad, men jag vill hela tiden göra något. Och har man inte något planerat kan det vara lite svettigt att behöva komma på saker att göra. Idag känns det dock helt okej. Tror att det beror på att jag varit konstant upptagen två dagar. Två helt makalöst roliga dagar dessutom!

I fredags åkte jag på en shoppingresa till sundsvall, åkte hemifrån vid sju på morgonen och kom hem igen vid halv tolv på natten. Snacka om heldag på birsta och IKEA.  Men vansinnigt kul. På vägen hem satt vi och sjöng till gamla 90-tals skivor. Kära nån vilken nostalgi. Förstå att bilresan hem gick fort som en grisblink. Men det är väl så, tiden går snabbt då man har roligt.

Igår åkte vi och tvättade bilen, handlade, tränade sen åkte vi hem och jag tonade håret. Skyndade på med lite smink och en klänning innan jag åkte till Katrin för lite förfest innan kvällens sittning. Det var så mysigt att ses sådär innan och ta något glas vin, käka lite ost och framförallt- surra. Hade vi inte varit tvungen att springa till bussen (Ja vi sprang! I klackskor) så skulle vi nog suttit kvar och surrat än. Men till sittningen skulle vi. God mat, trevligt sällskap och ännu mer trevligt sällskap. Efter lite dans (och förmodligen också på grund av utsvävningarna i  fredags) så fick jag såå ont i fötterna än fast jag valt mina låga klacka som jag (tydligen) till och med kan springa i! Så jag gav upp lite i förtid. Halv två tror jag klockan var då en fantastisk nöjd Susanna lämnade stället.
Idag, om det nu är möjligt, sitter en ännu mer nöjd Susanna i soffan och njuter. Sköna sköna söndag..

tisdag 8 november 2011

Idag skulle ju vara en bra dag..

Har tentapluggat så ordentligt man bara kan inför idag. Hade bestämt att det skulle gå bra. Hade bestämt att jag skulle bränna upp alla föreläsningsanteckningar och glömma det här skämtet till kurs efter idag. Säkert. Omtenta 17 december kanske. Det känns inte alls okej.

Jag tycker faktiskt att det är rätt intressant med ekonomi. Väldigt intressant. Om man förstår vad man gör vill säga. Om man har en "lärare" som förstår att man vill veta varför, inte bara hur. Just nu har en viss lärare sett till att hela den här kursen är en enda arg röra för mig. Tyckte att tentan, det var väl något han ändå inte kunde misslyckas med. Säkert. Det lyckades han med. Att misslyckas alltså. Glömde att sätta dit siffror som vi behövde använda oss av. Fick dom en bra stund inpå tentatiden. Rörigt och stressigt. Så summan av detta då. Intressant ämne (företagsekonomi) + dålig lärare = Frustrerad Susanna.
Jag hann inte ens klart sista frågan. Hann inte korrekturläsa det jag redan hade skrivit. Fyra timmar av mitt liv till spillo. Dumma, dumma tenta. Om jag hade en pizzadeg just nu skulle den åka raka vägen ner i diskhon med en satansjävlapittorvar bakefter. (Ni som hört den historien förstår vad jag menar)

Och tro nu inte att jag tappat hoppet. Just nu sitter jag och hoppas på alla änglar och andar och goda energier och gudar -allt som skulle kunna fixa den röran jag skrev idag.
Så håll nu för bövelen tummarna för mig så jag slipper sitta med näsan i ekonomi böckerna hela december. Hårt!

torsdag 13 oktober 2011

Det är så att man vill gråta..

.. ja eller dra någon i örat. Antingen eller. Fast jag tror inte att något av det hjälper. Det är tragiskt!

Tro om det finns fler än jag som tycker att blivande föräldrar borde skaffa "barnkort". Typ körkort -fast för att få skaffa barn.

Satt och tittade på nyheterna imorse och hör detta. Föräldrar som har sina barn på förskolor i Nordmaling klagar för att barnen ENDAST får vara på förskolan under tiden föräldrarna jobbar och under restiden till och från deras arbetet. ENDAST!

En fråga till dessa föräldrar, varför skaffar du barn om du inte vill vara med dem? Inte ens när du inte jobbar?

De pratar med en "pappa" som säger att man kan inte sitta och leka mamma, pappa, barn hela dagarna. Man måste ju städa, tvätta, handla, renovera och så vidare. Han vill att barnen ska vara på förskolan så att de utvecklas och så att de är i en bra miljö.

Snälla rara lilla "pappa" du är säkert mer än varmt välkommen att delta i den pedagogiska och utvecklande miljön som finns på förskolor. Så att du vet vad du talar om.

Jag vill inte på något sätt nedvärdera personalen på förskolorna eller deras arbete, de är fantastiska och gör ett strålande jobb! Men att tro att barn i så stora barngrupper som det är nu, "storbarnsavdelningar" med grupper upp till 30 barn på samma avdelning, eller "småbarns" avdelningar med 15 ettåringar på samma avdelning -med 3(!) vuxna, har det bättre på förskolan än hemma- det tycker jag är galet! Såvida inte du är en en så urusel pappa att du kanske slår dina barn eller knappt vet vad de heter för att du är full dagarna i ända.

Dina barn förtjänar att få vara med dig, och du förtjänar att få vara med dem. Barn är bland det underbaraste som finns och om du inte inser det så tycker jag att det är underligt att du valt att skaffa barn.

Jag anser att alla barn som BEHÖVER vara på förskolan förtjänar att få en så bra tid där som möjligt. De ska få den uppmärksamhet  och den kvaliten som alla förskolelärare och barnskötare kan ge. Men de som lämnar barnen där i tid och otid, för att åka och handla, renovera eller städa drar ju ned denna kvalité för alla. Det är omöjligt att hålla samma kvalité i verksamheten när man har 15 barn som när man har 25. I alla fall om man inte ökar bemannigen eller förändrar hela verksamheten i fråga, men det gör inte kommunen i första taget.

Jag förstår att kommunen måste hålla budget, och det gör de rätt i. Jag tycker inte att mina skattepengar ska gå åt barnvakt till dina barn för att du inte vill ha med dig dem när du åker och handlar eller för att du inte vill leka mamma, pappa barn. Då skulle du tänkt på detta innan du tog dem till världen. Mina skattepengar ska gå till de som är sjuka och behöver dem, till en barnomsorg för de som behöver den med en kvalité som vi kan vara stolta över och en äldreomsorg som är något att hurra för, inte att vara rädd för. Mina skattepengar ska inte gå till din barnvakt.

Kortfattat. Ditt/dina barn förtjänar bättre. De förtjänar att du ska vilja vara med dem. Jag tror inte att du är en ond människa, du förtjänar att få njuta av att vara med dina barn. De barn som är på förskola förtjänar den bästa förskolan de kan få. Sists och minst, men ändå: jag förtjänar mer för mina skattepengar.

Vad vet man allt kanske är annorlunda i Nordmaling? Deras barnomsorgen kanske inte fungerar på samma sätt som på andra ställen. I sådana fall reservera mig för eventuella fel i beskrivningen ovan. Men annars. Dra dig själv i örat människa och skärp dig!

fredag 7 oktober 2011

Ledig

Med stor L. Ingenting ska läsas, inga uppgifter ska skrivas och jag har inga föreläsningar. Dagen efter tenta - den bästa, bästa dagen. Ungefär som en fredageftermiddag för er som jobbar måndag-fredag. Nu är jag ledig och har inte en massa saker som jag bör göra. Ingenting!
Eller i och för sig har jag en liten lapp med ärenden som jag bör fixa. Jag behöver köpa fingervantar, det är skitkallt att gå på morgonpromenad numera! Behöver köpa nya gardiner till vardagsrummet, jag har inte sett Lester klättra i de som sitter uppe nu på ett tag så jag hoppas att de nya klarar sig. Sist men inte minst så behöver jag köpa nya hårsnoddar. Det är Lester som ordat det också. Jag vet inte om han gömmer dem någonstans och jag dammsugat upp dem, eller om han helt enkelt äter upp dem. Galen i hårsnoddar är han i alla fall. Just nu så har jag bara EN (som jag vet var den är).

Men helt ärligt så behöver jag inte ordna det idag. Jag klarar mig nog på en hårsnodd till imorgon, mina kattgardiner kan nog sitta uppe en dag till och jag får väl ta vinterhandskarna imorgonbitti. Nu ska jag bara vara ledig och njuta! Kanske sätta i gång "Dyngkåt och hur helig som helst" och bara krypa ner i soffan med mina pälsmonster. Har förresten hört att filmen "Bridesmaids" ska vara bra också.. Kanske kan fixa den till senare. Och lite surisar. Fast det får nog vänta till ikväll så jag fixar ett träningspass först. Vilken morot!

Nä nu ska jag återgå till min ledighet. Wiho!

onsdag 5 oktober 2011

Valet stod mellan träning, eller träning.

Jag valde- träning!
Satt hemma och klockan började närma sig 16.30. Less på böcker och anteckningar, less på att tänka. Valet stod mellan att antingen sitta kvar och träna inför tentan (ungefär som att man skulle lära sig någonting så där i sista stund!) eller att cykla upp på tenton och träna. Eftersom jag spenderat rätt mycket tid på just pluggandet nu senaste tiden valde jag att cykla upp och träna på tenton istället. Två pass. Shake it och Afro. Så underbart härligt, men framförallt välbehövligt. Två timmar total bortkoppling av hjärnan. Jag älskar dans! Har alltid gjort, och kommer alltid att göra det. Finns ingenting som får mig att slappna av så mycket, meditation på hög nivå. Min form rekreation. Känna varenda taktslag och låta kroppen göra precis vad den vill. I LOVE.
Jag är fullkomligt övertygad om att jag gjorde rätt val. Nu sitter jag här. Avslappnad och lugn. Rysligt taggad inför att skriva tenta imorgon. Japp, så är det.

tisdag 4 oktober 2011

Tentabubbla

Just nu befinner jag mig i en sådan, en riktigt rund och fin tentabubbla. Synd bara att allt åker runtrunt här inne.

Jag tycker att det mesta vi läser om är intressant, väldigt intressant faktiskt. Jag ligger ofta och funderar över en massa saker. Hur mycket det kan löna sig att anställa fler medarbetare på Markus jobb och hur Ivan skulle kunna marknadsföra solänget på ett fantastiskt bra sätt. Det är mitt sätt att lära mig själv, förstå vad alla konstiga begrepp betyder. Att bara läsa i en bok ger mig ingenting. Möjligtvis kan jag lära mig texten i boken utantill, men det är sjuukt tråkigt. Nä, jag vill göra allt till mitt eget. Sätta in alla begrepp i min egen lilla fantasivärld och klura lite. Då förstår jag. Förhoppningsvis.

För tillslut (på torsdag) kommer ju den där dagen då jag visa allt jag lär mig. Tentamen. Och då helt plötsligt så blir jag orolig över att jag kanske inte klurat på RÄTT begrepp och att jag kanske har tänkt helt GALET! Så då måste jag läsa böckerna om och om igen för att försäkra mig om att jag inte missat något eller missuppfattat något.

Tror ni att jag blir klokare?
Haha. Nope. Jag skulle vilja säga att jag blir sjuk i huvudet. Nu förstår jag helt plötsligt ingenting och allt bara snurrar runt runt i den här bubblan. All information får sån fart här inne att den bara snurrar snabbare allt eftersom.
Därför har jag nu beslutat att lägga ner tentabubblan för idag och krypa in i den imorgon istället. I hopp om att allt snurrande ska ha stannat av. Håll alla tummar och tår!

onsdag 28 september 2011

Jag lyssnade..

.. på Emma och Tobias och gick till rygg- och muskelakuten igår. Naprapaten där justerade mitt bäcken. Det kändes vill jag lova. Men det var ingenting mot för vad jag kände i söndags, så det var lätt värt det. Om det nu funkar vill säga. (Jag både tror och hoppas att det fungerar)
Jag har inte alls haft lika ont idag. Jippie! Vågade till och med gå en lite promenad ikväll, och det var så underbart skönt. Hösten är rätt härlig ändå. Jag njöt av varje andetag, tog dem djupt och länge så att höstluften riktigt fick springa rakt in i hjärtat. Ryggen kändes rätt bra hela vägen, så jag vågar mig nog ut imorgon igen. Naprapaten sa ju att jag skulle promenera, det var bara bra att röra lite på sig. Styrketräningen skulle dock få vänta till nästa vecka, efter mitt andra besök så att säga.
Jag har fortfarande ingen direkt styrka att hålla upp ryggen om jag ska böja mig vilket är liite irriterande. Men, lite mer benträning har väl aldrig skadat. Är bara inte van att behöva böja på knäna för att nå golvet, vad är det för fånerier. Hur omständigt som helst!
Men jag har bestämt att det får vara både fånigt och omständigt, om det är vad som krävs för att vekryggen ska bli bra så då är det väl så.

Jag tror att det är Marie som har patent på begreppet vekryggen, men efter helgen är jag nog beredd att hålla med henne. Hädanefter heter det vekrygg och inte ländrygg. I alla fall till den dag jag har tränat upp den riktigt ordentligt.

Nä nu ska här hoppas ner i badet. Då blir det ett lagom långt bad tills Markus kommer hem och får hjälpa mig upp. Clever woman.

måndag 26 september 2011

Det fortsätter..

Förbannade rygg. Eller så kan man ju inte säga! Både Sanne och jag har ju kommit fram till att man måste behandla strulande datorer, ryggar, mobiltelefoner och så vidare extra snällt. Smeka sakta och säga lilla underbara fantastiska (exempelvis-) rygg, nu vill jag att du fungerar. Provar det istället.

Underbara, starka, friska, fantastiska, superduper duktiga rygg, nu måste du sluta göra ont. Jag vill att vi ska få gå ut och springa lite. (tänkte på rosa hjärtan när jag skrev det där också, väldigt viktigt!)

Ni förstår, mina ben springer men jag kommer ingen vart. Jag kommer på mig själv med att ligga i sängen och fantisera om att hoppa, studdsa, dansa, springa, träna- och jag kan nästan ta på den där härliga känslan. En blandning av svettigt, roligt och jobbigt. Känner mig frisk! Men så när jag kommer tillbaka till verkligheten. Går runt, runt här hemma. Vingligt är det, och ont gör det. Inte alls så frisk längre. Äh. Räknar med att det ska gå över fort. Onsdag ska jag var frisk, fri och full av energi!

Eller åtminstonde kunna plocka upp om jag tappar ut min väska precis innanför dörren och det ligger kontokort, pengar, hårspännen och nycklar runt hela golvet. Och slippa gå och titta på Knuts uppkastade hårbollar en hel dag för att jag inte når att torka upp. Onsdag blir en bra dag.

söndag 25 september 2011

En dag i ynkhetens tecken.

Igårmorse vaknade jag och hade ofantligt ont i ryggen. Kunde inte riktigt kliva upp själv så Markus fick hjälpa mig. Under dagen kändes det bättre och jag trodde att denna släng av ryggvärk var ett minne blott. Ack så jag bedrog mig.

Igår när jag skulle lägga mig kunde jag inte hitta ett enda sätt att ligga på utan att det gjorde ont. Samtidigt  kunde jag inte vända mig själv. Resultat: Markus fick med väldigt stränga instruktioner hjälpa mig samtidigt som jag låg och ojade. Det hela slutade med att vi fick ge oss efter att ha testat alla tänkbara sovställningar och jag somnade (tillslut) trots att det gjorde ont.
Vaknade imorse av att jag försökte lyfta ett ben och då kändes det som att hela kroppen skulle sprängas i bitar. Grattis. Ännu en dag i ynkhetens tecken.
Jag försökte, Markus försökte, vi försökte. Kunde inte ens sitta upp på sängkanten. Panik! Förutom att allt gjorde ont och att det gick som stötar genom kroppen så mådde jag illa. Vet inte om det är mitt ständigt för låga blodtryck som gjorde det, eller om det var värken. Men så fort jag satte mig upp så svartnade det framför ögonen och jag trodde att jag skulle spy.

Jag gråter. Gråter för att det gör så ont, jag vill inte ha ont känna mig ynklig, jag vill inte ligga i sängen hela dagen, jag vill gå på muskelpass imorgon och jag VILL gå och kissa, nu, genast.

Efter mycket samarbete och en citodon tog jag mig upp ur sängen två och en halv timme efter att väckaren ringt. Jag behöver nog inte gå in på hur lång tid det tog att ta sig från lillstugan ute på gården och in i huset.

Jag säger det bara en gång. Håll för tusan tummarna att jag slipper det här imorgon!
Tur att jag har en prins som har mer tålamod än någon annan jag känner och som väntar, lyssnar, väntar ännu mer, lyfter och hjälper. Drar lite här och lite där och ordnar allt så bra det bara går.
Min bara min.

fredag 23 september 2011

Freedag!

Vilken fredag!
Vaknade redan 04.30 imorse eftersom jag var sjukt rädd att försova mig till spinningen klockan sju. Låg och funderade över hurvida det var dags att kliva upp eller tvångsliggakvar när klockan började närma sig halv sex. Jag vet inte om jag hann somna om, men jag vaknade i alla fall när larmet ringde tjugo över sex. Det känns alltid så underligt när man precis håller på att somna och väckaren ringer. Ungefär som att man stör kroppen när den håller på med något jätteviktigt. Jag får alltid lite hjärtklappning och känner mig väldigt underlig. Aja. Upp ur sängen och packa en liten träningsväska, dricka jack3d (i loove it), hoppa upp på cykeln och iväg.

Spining 45 med (världens?) sämsta spinninginstruktör. Jag hade inte hört någon av låtarna tidigare och det enda hon sa var "nu kan ni öka om ni vill" och "den här låten får ni cykla som ni själva vill". De få gångerna hon sa något vill säga. Jag hade lika gärna kunna spinna själv tillsammans med Rebecka. Dåligt! En spinninginstruktör ska ha 1. Bra musik. 2. Vara peppande. 3.Ha ett pass som innehåller någon form av variation. Det här innehöll....ingenting av det!
Hursomhaver, svettig blev jag så det får väl vara värt det ändå.

Nu till det bästa! Tenton serverar frukost på fredagar efter spinningpasset, hur fantastiskt är det inte? Inte någon halvdan hemma-frukost utan riktig hotellfrukost. Nybakat bröd (olika sorter givetvis), hårt bröd, många olika sorters pålägg, ägg, sill, havregrynsgröt med olika fröer och grejs, hemmagjord musli, fil, mjölk, våfflor med vispad grädde och sylt. Kaffe och massor av olika sorters teer. Gott!

Väl hemma igen har jag hunnit städa, tvättat två tvättar och skrivit komihåg lista på vad vi ska ha med till Övik. Ikväll ska jag ut och äta med Eva (hoppas jag hunnit bli hungrig till dess).

Känner mig något "uppe i varv" nu, skulle vilja dansa omkring som Happy feet här hemma. Får försöka hitta på något..

tisdag 13 september 2011

Höst..

..och det känns i hela kroppen. Rutinerna börjar rulla igen, regnet öser ner (varje dag!) och luften känns så där ren som den bara gör då hösten slagit till. Och här i Umeå blåser det så man tror att taket ska lyfta! Jag är så besviken, det inte går en dag utan att det blåser storm ute. Enligt mig alltså. Sommar, höst, vinter, vår, jag älskar verkligen den här staden. Alla fina cykelvägar, grönområden,  trevliga människor, universitetet.. men detta förbannade blåsväder. Varför inte bygga om hela staden till ett vindkraftverk och tjäna en slant? Det tycker jag skulle vara en bra idé.
De dagar man endast vill vara inne så är det i och för sig bra, för då behöver man inte få dåligt samvete över att man inte går ut och njuter av vädret. Det är väl fördelen. Jag har rätt få sådana dagar så därför gynnar det väl inte mig kanske, men jag kan ju intala mig det i alla fall.

Jag har funderat över en sak. När ska jag få tid att "lustläsa" en bok nästa gång?! Helt ärligt?
I somras läste jag Mia Skäringers bok "Dyngkåt och hur helig som helst", vilket var ett fantastiskt bra beslut. Läste ut den på en dag och tyckte den var toppen. Men nu, när skolan drar igång igen då försvinner alla "lust-läsar" tankar och istället så får jag tvångsläsa. Tvångsläsa kurslitteratur och krångliga artiklar på engelska som egentligen är skriven för gamla gubbar och gummor som har ägnat sitt liv åt att forska inom området. Missförstå mig inte nu, mycket av det jag läser är intressant men- jag har inte fått välja det själv. Och det är stor skillnad! Kollade igenom några böcker som vi läste förra hösten igårkväll, och jag vill genast sätta igång och läsa. Lustläsa. Läsa för att jag vill veta mer och för att jag har valt det själv. Men som att det kommer hända? Chansen är minimal. Först på listan står alla tvångsläsarböcker, och när de är utlästa så kan de vara bra att läsa dem en gång till. Sen tentar jag av kursen och har jag tur så kanske det är en hel helg som jag blir ledig och tvångsläsningsfri. Men då kräks jag av blotta tanken av att läsa så då hittar jag på något annat istället. Jag får skriva upp den där boken på lustläsarlistan inför nästa sommar. Så får det bli.

lördag 6 augusti 2011

Gulltussar

Jag och Markus äger världens sötaste, och vildaste, gulltussar. När Markus jobbar sina längsta arbetsdagar så är jag innerligt tacksam för de små liven. De är inga människor, nej. Men det är så härligt med lite sällskap. De står på kö för att få ligga (eller stå och trampa) på min mage. Lester ger en lite lätt massage medan Knut i princip försöker magpumpa mig. Men det är ju tanken som räknas, så jag är lika glad för det.
Ibland känner jag mig som Lotta på bråkmakargatan då hon rymt hemifrån. Där sitter jag i Tant Bergs uthus på vinden och sjunger "Då tänder jag mitt lilla ljus, då har jag ingen mer än katten". Man sjunger ju i och för sig att detta är på natten, men jag känner igen mig ändå. Oftast känner jag så då jag saknar alla som bor (hemma) i Övik, spontan kaffedrickning och påhälsning.

Då är det bra att ha två katter som hittar på bus. Jag tror att de har en konspiration. Varje dag hittar de på nya bus, och nästan jämt så hjälps de åt på något underligt sätt. Knut vet precis hur man öppnar strumplådan och det gör han så gärna. Medan han gräver ner sig där så tar Lester hand om alla strumpor och springer och lämnar dem lite varstans. När jag bäddat sängen så drar Lester bort överkastet på halva sängen och dit går Knut och lägger sig för att gosa. Köksbordet är en given busplats. Dit söker sig båda för att ligga och brottas med varandra. Då är de liksom i rampljuset med en gång. Sedan sätter de sig på var sin sida om mina blommor och äter som om de var kor båda två. Vilda och söta på samma gång.

Om du frågade mig igårkväll(..läs natt för min del) hade jag nog bara gått med på att det var vilda. Efter 24 tog Lester och grävde ur mitt blomsterarrangemang som jag fått av Marie. Det var mossa överallt! Fram med damsugaren och städa. Jippie! Efter en halvtimme hör jag "krasch" och sen ett konstigt "rinnande" ljud. Då var det Knut som rivit ner den stoora vasen med liljor som stod i köksfönstret. Vattnet forsade ut över bordet, ner på mina stoppade tygstolar och helt plötsligt hade vi en jättesjö sjö inne i köket. Känslan då? Jippie igen. Eller inte.

Men när jag vakande imorse och båda två ligger i sängen på rygg mellan mig och Markus och snarkandas (ni vet så där lite sött och sövande, inte högt och störande). Då var den där "icket-jippie" känslan som bortblåst och jag var bara glad.

Lägger upp en film på Lester där han försöker snutta på en garnstump som han rivit fram på soffan. Tyvär hann jag inte få fram mobilen medan han stod och sög som mest, men det syns nog vad han försöker göra ändå.

torsdag 14 juli 2011

Kalla fötter

I dubbel bemärkelse.

Nummer ett:
För att jag är förkyld och överlag tycker att det är jättekallt. Svörvlar och hostar, proppar halstabletter och alvedon. Tycker synd om mig själv. Både för att jag inte får sova(dumma hosta) och för att jag inte får träna! Tiden går i snigelfart när Markus jobbar tolvtimmars och jag är sjuk. Skulle vilja snabbspola men tyvär går det inte. Tur att både Rebecka och Eva kunde underhålla mig lite i veckan, annars vet jag inte vad jag skulle ta mig till. 

Nummer två:
Jag kan aldrig kan bestämma mig. Vi var och kikade på en bostadsrätt idag.
Fin? Ja.
Bra pris? Ja.
Bra läge? Ja.
När jag gick där, både i själva området och i lägenheten, så såg jag faktiskt mig själv bo där. Tillsammans med Markus och Knut -of course! Men så när jag kommer hem och vi börjar kalkylera så får jag kalla fötter.. Som vanligt.
Meen, såg inte toan lite konstig ut, vill vi verkligen bo på tredje våningen, måste jag börja gå i trapphus(hemska tanke att träffa andra människor), en riktig uteplats är väl  ändå bättre än en ballkong? Nackdelarna jag la fram vid diskussionen var många.
Innerst inne vet jag nog inte själv vad jag vill.

Hyresrätt vs bostadsrätt? Träning på gym eller salsa? Rött hår eller kanske brunt hår? Nu sparar jag ut håret men för bara något år sedan åkte allt av. Förresten så var det vitt då. Och krulligt, riktigt afro.

Jag kommer aldrig att bestämma mig för någonting. Gå genom livet lite sådär, vingligt- lite hit och lite dit. Men det är jag!
Även om det må vara konstigt för alla runtomkring  och i många fall kanske det är en nackdel även för mig själv, så är jag bara så. Jag försöker se det som att mina turer fram och tillbaka faktiskt kan vara bra. Jag får ju se saker från så många olika vinklar, träffa olika människor och förhoppningsvis lära mig massor! Till exempel så har jag lärt mig att man får ändra sig. När det gäller nästan vad som helst! Hur många beslut är det inte som genomförs bara för att man inte vågar erkänna att man tänkt fel? Stoltheten går före visheten, innan den hinner ikapp vill säga..

onsdag 22 juni 2011

Rekreation!

Som ni har märkt har jag knappt varit synlig varken här på bloggen, facebook eller hemma den senaste tiden. Detta beror på att vi har haft världens semester!

Efter en tid i Övik med lite jobb och sedan besök hos syster i Bredbyn så åkte vi söderut. Därifrån tog vi en kryssning till finland fram och åter innan vi avverkade stockholm.

Tidigare har jag alltid längtat efter att få åka hem från huvudstaden, nu vill jag flytta dit! Skulle kunna åka imorgon om möjligheten fanns. Så intressant att bara se på allt och alla.

Stockholm är nog det enda stället i Sverige där man kan åka eco-cab,  dvs. sådana som finns i thailand. Föraren cyklar och passagerarna sitter bak under ett litet tak. Bra benträning den chaffören lär få! Jag undrar om man kanske kan be om att få byta plats med honom?

Det är nog också det enda stället där man ser unga män gå klädd i gubbrutiga skor med matchande paraply, inte illa pinkat. Eller? Ska jag vara ärlig så såg det hemskt ut. Tror att den väldigt välkammade frillan var den lilla detalj som fick utstyrseln att bli lite föör mycket. I alla fall för min smak.
Men det är så roligt! Att bara sitta där och glo. Människor, massor av människor. Så lika men ändå så olika. Underbart!

Förresten vet ni hur många skoaffärer det finns i Stockholm?!'

Har lagt upp bilder på facebook istället för här. Programmet vill inte som jag vill och gör bilderna jättemörka..

onsdag 8 juni 2011

Sommar och sol..

och solbränna!
Imorse fick jag för mig att dra ut Markus i solen, tänkte att nån gång måste han ju lära sig att det är skönt. Packade kaffe och pastasallad, citronvatten och några nedpackningsbara sällskapsspel. Hade siktet inställt på en heldag på stranden. Sola, äta, spela spel, bada och jag hade ju självklart tänkt sova lite också. Jag vet ingen som är lika bra som mig på att sova i solen, det är så underbart skönt!

Efter fyra timmar gav vi upp. Och så här i efterhand tycker jag nog att det var klokt. Från att ha sett helt opåverkad ut av solen till att mer eller mindre matcha vår röda filt hemma så tycker jag ändå att Markus stod ut tillräckligt länge.
På väg till stranden frågade jag lite snällt om vi skulle stanna och köpa lotion med solskyddsfaktor, men icke. Skulle inte jag ha så ville inte Markus ha. Jag tror att han ångrat sig nu.

Där ligger han i soffan med hy som är röd och blank. Stackare. Till och med fötterna är brända och de har till och med svullit upp lite. Mitt uppdrag att försöka få honom att älska solen lika mycket som mig har nog inte fått så bra resultat som jag önskade. Men jag håller fortfarande tummarna!

Tycker faktiskt liite synd om mig själv också, jag som hade siktet inställt på Salusand imorgon. Har en känsla av att jag får tänka om. Kanske räcker det om jag lägger mig på lill-bryggan i Tävra och sover middag.

P.S. Har förresten avslutat kvällen med spinning och det var precis lika skönt som vanligt efteråt.  Det är verkligen ett hett tips till er som vill få en härlig trött och nöjd känsla i kroppen. Endast jag och Emma var där, tappra spinnare. Tur att vi har varandra i alla fall!

fredag 3 juni 2011

Akta dig för..

Akta dig för tanter med stavar! Har idag kommit fram till att sådana är ordentligt farliga. Måste genast  redigera min "Akta dig för"-lista.

På väg hem från skolan, funderandes över sommarlov och härliga tider så gick hon bara där -faran av alla faror.  Kunde se henne långt fram efter gångvägen och studerade länge hennes (minst sagt)annorlunda gång. Varje steg hon tog följdes av ett svingande med armen OCH staven, rakt ut åt sidan! Först höger, sen vänster, sen höger igen. Funderade över vilken sida som var säkrast att göra min omkörning på och hann ändra mig mer än en gång vill jag lova. Ringde på cyckelklockan för att göra henne uppmärksam på att jag skulle passera och sedan tog jag fart. Full fart förbi! Och vad händer?! Jo TantaLisa fortsätter att svinga sina stavar. Hit och dit.. Jag tvärväjar ner i diket och upp igen, hon var sååå nära att köra in staven i hjulet. Dumma tant. Helt obrydd var hon också, verkade inte alls förstå att hon var i vägen.
Nä mina vänner om det är något ni ska tillägga till er "Akta dig för"-lista så är det tanter med stavar.

Om ni har missat det så är de andra viktiga sakerna att akta sig för:
  • Gubbar som bär keps och kör bil. De är riktiga trafikfaror.
  • Tjädrar. Det är en fågel, behöver jag tillägga mer?
  • Lastbilar.
Det var nog allt tror jag. Möss är i och för sig äckliga, men inte farliga, därför kvalificerar de inte in sig på topplistan.

Trevlig helg!

lördag 28 maj 2011

Morgonpigg

Att jag är en morgonmänniska som vaknar med spring i benen är det nog ingen som missat. Men på senare tid har detta gått från att vara ett hälsosamt beteende till att vara ett problem.
Att vakna kvart i fyra och vara beredd på morgonpromenad, det är sjukt!

Flera dagar i rad har jag vaknat sent på natten/ tidigt på morgonkvisten och varit jättepigg. Har haft spring i benen och klarvakna ögon som inte gått att ignorera. Efter att ha tittat på klockan försöker jag intala mig själv att kroppen är trött och behöver sova, men det går inte. Försöker stänga av systemet och slappna av, men det händer bara inte. Istället har jag funderat över om man kan kliva upp och baka, gå på morgonpromenad, vem som ska anmäla arbetsmiljö-problem enligt AML - Som ni förstår kan man ju inte somna med dessa världsproblem snurrandes i huvudet.

Igår klockan fyra på eftermiddagen var jag så trött att jag knappt visste vad jag hette. Försökte mig på en powernap, men icket! Då gick jag över till aktivera=hålla-vaken-Susanna-strategin och spelade kinect med Markus. Tills jag somnade vid halv tio, helt utmattad. Det sista jag tänkte var att "Imorgon ska jag sova läänge". Jag vaknade vid fem, piggare än piggast. Nu har jag hunnit med massor av små att-göra saker så nu är det dagst för spinning. Hoppas att den ger mig energi så jag orkar hålla mig vaken ikväll, lite social vill man ju vara. Det är ju inte direkt så att jag får överflöd av den varan på morgonkvisten, förstår inte att alla kan vara så trött?!

söndag 22 maj 2011

Är du en riktig clown?

I helgen har jag träffat så otroligt många, helt underbart härliga ungar! Har varit clownen Clara nere i MVG-gallerian. Målat ansikten och .. målat ansikten. Tro mig, det var fler än en som ville bli målad.

Fick frågan av en liten flicka om jag var en riktig clown och självklart var jag ju det. Jag till och med presenterade mig som clownen Clara när personalen frågade vem jag var. Vilket resulterade i att någon stod och ropade CLAR, CLARA(och det såg ut som att hon pratade med mig?!). Svarade jag? Nope, för då hade jag förträngt att jag var Clara. Kvinnan fick sig ett gott skratt i alla fall då hon insåg att jag hette något helt annat i vanliga fall. Ibland är mer yr än vad som vore bra för mitt eget bästa.

Jag blev så glad av att vara där bland alla barn, de var störtsköna! Väluppfostrade, spontana och glada. De skulle gärna kunna få smitta av sig på sina föräldrar, det skulle behövas i vissa fall. Det är föräldrar som är ouppfostrade, inte barn. Believe me, i know. 

Igårkväll var Daniel och Emma här hemma och hälsade på, så vansinnigt trevligt! Vi spelade kinect och gick på bio. Jag var vaken hela filmen!  3D var bra, men kanske inte så bra att det är värt att betala det dubbla. Men kul testa en gång i alla fall. I mitt fall spelar det väl egentligen inte någon roll eftersom jag så sällan går på bio, men ändå.

Nu ska jag ta en filt och krypa ner i soffan. Så skönt!

torsdag 19 maj 2011

En pakt någon?

Jag kan inte förstå varför jag utsätter mig själv för bikiniprovning. Jag kan inte ens förstå varför nån gör det. Av alla kvinnor/tjejer/tanter/tjejer jag känner vet jag inte någon, ingen alls!, som tycker det är särskilt trevligt. Att ha på sig bikini på stranden är nog illa, fast då kan man i alla fall njuta av vädret. Men vad är värre är denna bikiniprovning. HATAR.
Jag intalar mig att det är belysningen och dagsformen som gör att alla fyra olika bikinisar sitter så illa. Och sammhället och den normativa feminiteten som gör att jag känner så här. (Jag visste att jag skulle få nytta av genuskursen någon gång.)
Vem har kommit på att man ska använda detta förbannade plagg? eller klackskor för den delen?

Men på tal om illasittande kläder, jumpsuit. Jag och Rebecka tog oss tid att testa en  i utbudet på HM = världens asgarv. De är i alla fall inte uppsydda för oss, den saken är säker.  Men för er som vill ha er ett gott skratt, för en tjuga eller två så kan vi ha privat modevisning som garanterat förlänger ert liv med ett år eller två.

För att toppa kvällen så avslutade vi kvällsshoppingen med: Rosévin, melon, färska jordgubbar, nybakta kakor och självklart massa skvaller. Det låter det underbart!

onsdag 18 maj 2011

Det luktar sommar!

Imorse då jag cyklade till skolan såg detta ut att bli en underbar dag! Solen lyste och även om det blåste lite var det inte i närheten av de stormvindar(enligt mig själv själv då) som Umeå fått stå ut med den senaste tiden. En perfekt dag att ta cyklen helt enkelt. Inte för kallt, och inte för blåsigt. Ni som känner mig väl vet att det existerar ingenting som kallas för vamt i min värld, så det finns inte ens uppräknat.
Kan någon då förklara vad som hände då jag skulle hem, ösregn från klar himmel?! Why? Why me?
Dumma dumma vädergudar!!
När jag väl var hemma så slutade självklart regnet, perfect. Och nej jag är inte bitter, jag blev faktiskt glad. Men gissa vad som händer då jag ska ta mig iväg till gymmet? Jo, det börjar regna! Igen. Från klar himmel. Säg mig vad har jag gjort för ont?

Men vet ni en sak, det gör egentligen ingenting. För när man cyklar i regnet och inte nödvändigtvis behöver vara torr då man kommer fram, då kan man njuta av varenda andetag. För det luktar sommar! Jag tog långa härliga andetag i den fuktiga, riktigt somriga luften. Så ljuvligt att jag nästan tuppar av. Mmm..

Har jag förresten sagt att Jag och min Emma var de enda som tog sig upp till gymmet för att spinna idag. Förstå vilken lyx! Dessutom hade vi två instruktörer, alldeles för oss själva. Men det betyder en sak, man måste ta i alldeles för mycket och man kan inte fuska med tekniken- inte någon gång! Jag kan lova att vi cyklade för alla er som satt hemma så ni behöver inte känna er lat. Lovar.

Nu har jag käkat pasta med pesto och massa ungsbakad lax och väntar på att hjärtat ska komma hem.
Funderar på att träna in några moves till kinect så jag blir oslagbar!

Frisk, fri, full av energi!

måndag 16 maj 2011

A home without a cat is just a house.

Uppvuxen i en relativt stor familj (stor om man inte jämför med de som är med i Familjen annorlunda) så måste jag säga att ensamhet är ingenting jag uppskattar. Inte i några mängder i alla fall. Jag vill ha rörelse och tjatter. Sällskap. Finns det någonting som jag hatar nästan lika mycket som att behöva sitta still så är det att vara ensam. En stund går fint, kanske till och med några timmar. Men sen?! Jag behöver social stimulans, sällskap.

Veckor som den här, det vill säga då Markus jobbar kväll, är jag mer tacksam än någonsin över vår lilla skatt. Han må vara lite underlig mellan varven, ja - kanske till och med större delen av dygnets 24 timmar. Men han är så rolig. Lite som en blandning mellan en hund och en katt. Äter allt, är med överallt, apporterar, spinner och sover. Och springer!
När ingen annan gör mig sällskap är han alltid där. Ligger på min mage eller över tangentbordet, han till och med försöker vara med då jag spelar kinect(eller då jag badar för den delen!). Lilla buse.


lördag 14 maj 2011

Weekend

Igår åkte vi söder ut för att spendera helgen i Övik. Först blev vi bjudna på middag i tävra bestående av västerbottensost och viltfärsgratäng. Efter det gjorde vi ett spontanbesök i Kroksta där vi blev bjudna på ostbricka, det är så gott! Jag vet inte när jag ska sluta. Eller så vet jag men ignorerar det.

Sent på kvällen  åkte vi tillbaka till Tävra för att sova i lillstugan. Det kändes som att bo på hotell! Marie hade nystädat, satt igång värmen, laddat upp med tidningar, tänt sänglampan, och renbäddat. Bara att hoppa ner i sängen med andra ord. Det fattades bara en chokladbit på kudden och en tv där det står välkommen fröken Susanna Norén. Lyxigt, ja.

Kunde inte ha laddat upp bättre inför V75. Håll tummarna för oss idag!
Btw. Det måste vara något med luften här i skogen för jag sovde till kvart i åtta(!).

måndag 9 maj 2011

Godmorgon världen!

Vad underbart det är att vakna tidigt, se solen lysa in genom fönstren och känna hur kroppen bara vill hoppa upp ur sängen. Jag ligger kvar en stund bara för att spara på dagen lite. Ungefär som när man väntar med den bästa delen av kakan till sist.
Ena dagen tycker jag att det är lite trist att inte kunna dra ut på uppklivningen längre, andra dagar inser jag att man kan fylla dagen med ännu mer energi om man kliver upp riktigt tidigt. Igår var en sån dag!

Först fick vi besök av världens finaste Hedvig till frukost. Jag och solstrålen gick på promenad i det härliga vädret och sen satt vi ute och grävde lite, självklart kikade vi på traktorer också. Mycket viktigt. Tur att Bostaden och Umeå kommun sopar alla gångvägar i dagarna, för enligt Hedvig var alla små sopmaskiner traktorer. Behöver jag säga hur spännande det var?

Känslan av att vara riktigt hemma infann sig då Emma slog en signal och kollade om ett spontanbesök var okej. Å så mycket ett sånt besök kan vara värt! Kaffekopparna fick följa med ut i lekparken, och jag fick träffa ännu en sockersöt unge. Att man kan ha sån tur?!

När flickorna åkt hem tog jag tag i pluggandet innan det var dags för träning. Muskelpass stod på schemat och det brände i både ben och mage innan jag fick åka hem. Väldigt bra träning. Var och varannan gång blir jag yr eller illamående. Jag ser det som ett tecken på bra träning .

Efter en dusch fick jag och Markus en idé att åka ut och cykla. Sagt och gjort. Så mysigt att bara glida omkring och kolla läget på gatorna. Luften var varm och solen kollade fortfarande fram, det var faktiskt sommar i luften.
Väl hemma igen så var jag alldeles för pigg för att sova så jag skrev klart förberedelserna inför en seminarieuppgift. Så skönt att det är klart!

Tänk att efter en sån dag vaknar jag alltid väldigt pigg. Myrorna rusar i benen så fort jag slår upp ögonen!Nu hoppas jag på en lika underbar dag idag! Om inte annat kanske den räddas den ikväll då det är tänkt att jag ska gå på Zumba. Jag längtar redan!

torsdag 5 maj 2011

SVETTIGT

Idag fick vi hem vårt kinect. Så svettigt, så roligt!
Ni vet alla dagar då benen bara spritter och man inte vet riktigt hur man ska göra sig av med all energi. Nu vet jag.

tisdag 3 maj 2011

Bubbel

Jag älskar att bada! I ungefär en minut. Varje gång jag kliver ner så tänker jag att idag så kommer jag att sitta i badet tills vattnet blir kallt, minst en timme. Det håller i sig- i ungefär en minut. Då funderar jag på hur jag ska kunna fördriva tiden. Korsord, mobil, måla naglar, hårinpackning, böcker, ansiktspeeling, jag har testat allt! Men det känns inte ett dugg lyxigt, det känns bara som vanligt långtråkigt tidsfördriv. Men eftersom min kropp idag har klagat över efterverkningarna från gårdagskvällen tänkte jag försöka ta hand om den lite genom att ta ett härligt bad.
Jag kröp ner med den vanliga inställningen och tog med mig en bok(Rättsregler, puh.). Tro mig, det kändes inte särskilt lyxigt idag heller.
Markus kära katt ordnade i alla fall så att jag fick ta del av lite spänning då han fick för sig att hoppa upp på badkarskanten men missade och slant ner. Tur för mig att jag besitter så härliga reflexer! Armbågade upp katten ur badet, kastade iväg boken och sparkade ner vårt badkarsbord så att det med buller och bång skrämde Knut så pass att han förmodligen (läs förhoppningsvis!) aldrig testar badkarskanten fler gånger. Mission accomplished!

måndag 2 maj 2011

Black out

Har precis kommit hem från ett härligt muskelpass. Lagomt illamående efter etttusenfemtioelva upphopp och diverse andra -dock mindre- krävande övningar. Jag förstår inte varför jag inte känner när jag ska sluta, eller så är det så enkelt att jag helt enkelt inte vill lyssna. Inte helt omöjligt.

Säger som min gamla afro-fröken brukade ropa i takt med knäböjen; "Frisk, fri, full av energi!".
Klok människa det där.

Nu är det dags för att lägga sig i soffan, färdigtränad och nyduschad, känslan är underbar! Det bästa av allt är den hemmagjorda isglassen i frysen och Black out på tv:n. Förstå så roligt det är att skratta åt andra människor, lägg märke till att jag skrattar åt, och inte med dem. Jag är ond, jag vet.

Tidsfördriv..

På något underligt sätt så tycker jag att det finns för mycket tid att spendera och för lite att göra (det kan också bero på att jag hittar på allt för att inte behöva plugga och att jag nu inte kan komma på fler ursäkter). Därför bestämde jag att en blog är precis vad jag och Markus behöver.